Pfizer köper Pharmacia och forskningen lämnar Sverige (2002-07-15) Idag offentliggjordes det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizers köp av det amerikanska företaget Pharmacia Corporation för 60 miljarder dollar. Pfizer är världens största bolag, före konkurrenten Glaxo Smithkline. Genom uppköpet får Pfizer en omsättning på nära 48 miljarder dollar och en andel av den globala läkemedelsförsäljningen på 11 %. Uppköpet gynnas av de låga börskurserna. Under 1990-talet var den svenska läkemedelsindustrin och dess forskning världsledande. Genom Pharmacia-Upjohn affären och sedan uppköpet av Monsanto samt AstraZeneca fusionen försvann den självständiga svenska läkemedelsindustrin. Därmed försvann också den historiska kopplingen till forskningen på högskolor och universitet. Det var denna "svenska" modellen som gjorde det möjligt att bygga två bolag till att bli världsledande inom sina forskningsområden, t.ex. magsårsmedicinen Losec. Det direkta svenska ägandet i Pharmacia minskar nu från 3% till mindre än 1%. Det återstående svenska profilen försvinner från bolaget och insynen minskar. De två svenska styrelseledamöterna kommer troligtvis att avsluta sina uppdrag. Pfizers uppköp innebär nu fullbordandet av avvecklingen av Pharmacias forskningsverksamhet i Sverige. Biovitrum med 900 anställda såldes redan år 2001. År 1995 hade Pharmacia ca. 6.000 anställda och idag endast 3.600. Regeringen och statsmakten uttalar sig ofta om att Sverige ska bli ett "kunskapssamhälle", men genom de anglo-amerikanska uppköpen av svensk teknologi och kompetens ser denna vision utan att bli endast ett pappersdokument utan täckning i verkligheten. När läkemedelsindustrin försvinner från landet går också Sverige miste om möjligheten att bygga upp nya biotekniska företag, ty förutsättningen för deras verksamhet har varit de stora läkemedelsbolagen och deras historiska kopplingar till universitetsvärlden. De flesta bioteknik företagen är avknoppningar från Pharmacia och Astra, precis som många elektronik- och dataföretagen uppkommit genom innovativa ingenjörer från Ericsson. Vinstfinansierad forskning i Sverige är viktigt. Det hävdar konstaterar Carl Bennet, styrelseordförande i bl.a. medicinteknikföretaget Getinge. Han konstaterar att forskningen redan har försvunnit från Sverige i och med att det svenska huvudägandet försvann med Pharmacia-Upjohn fusionen. Bennet säger i SvD den 16 juli 2002 att "forskning inte bara kan ske med riskkapital, det måste också ske med vinstmedel." Rosengren brukar lyssna på Bennet, men det gäller också att förstå och vidmakthålla svenska nationella intressen. Man får hoppas att regeringen omgående ändrar politisk kurs och dumpar flosklerna om globalisering och frihandel. På näringslivssidorna kommer uppköpet att hyllas, eftersom det gynnar aktieägarintresset, och ses som ännu ett exempel på "globaliseringens oundviklighet". Men Pfizer är inget globalt företag utan ett amerikanskt ägt företag. Turerna kring Astra Zeneca och Pharmacia visar med all tydlighet att staten har en viktig funktion att fylla om Sverige ska kunna behålla och utveckla en konkurrenskraftig industri. Nästa uppköpskandidat är Astra Zeneca, vilket kommer få ännu större förödande effekter på för svensk forskning och utveckling. Astra Zenecas forskning och utveckling leds från Sverige och företaget har ca. 11.000 anställda i Sverige. Nyliberalismen och frihandeln innebär ett allvarligt hot mot industrikapitalismens och välståndets överlevnad. Pharmacias historia 1911 bildas svenska Pharmacia. Pharmacia AB fick storhetstid började när Uppsalaforskarna Jerker Porath och Per Flodin i slutet av 1950-talet hittade ett nytt sätt att separera biologiska ämnen från varandra. Den biologiskt tillverkade stärkelseprodukten "Sephadex" kom att bli en världsprodukt. Företaget byggde sig ett robust världsnamn som leverantör av laboratorieteknisk utrustning. 1990 bildas Kabi Pharmacia genom en företagssammanslagning. Kabi Vitrum hade under 1980-talet blivit först i världen med att tillverka ett rent gentekniskt läkemedel. Det handlade om gentekniskt tillverkad tillväxthormon som ersatte hanteringen av hypofyser från avlidna människor. Tillväxthormonet är fortfarande en av Pharmacias storsäljare. Den senaste storsatsningen Pharmacia i Sverige är en ny fabrik för hormonsprutor i Uppsala. Samtidigt har anläggningen för tillverkningen av hormonpreparatet i Strängnäs rustats upp. Preparatet, genotropin, säljer för 4,4 miljarder kronor om året globalt. År 1993 köptes italienska Farmitalia upp. 1995 fusioneras Pharmacia med Upjohn och bildar Pharmacia&Upjohn. När Fred Hassan tog över som vd 1997 kom han snabbt att lägga huvudkontoret i New Jersey, USA. Det hade funnits i London i några år för att inte något av företagen skulle favoriseras. 1999 Pharmacia&Upjohn går samman med Searle Monsanto och tar namnet Pharmacia. Affären godkänns i mars 2000. I valet av nytt namn valde man att renodla det gamla svenska - Pharmacia. Nu blir det Pfizer. Bolag Försäljning (miljoner kronor) Andel av marknaden Pfizer och Pharmacia 3260 13% Astra Zeneca 2662 11% Merck 1309 5% Glaxo 1213 5% Wyeth 755 3% Totalt 25000 100% Andra större läkemedelsfusioner: Oktober 2001: Bristol-Myers Squibb köper Duponts läkemedelsverksamhet för 7,8 miljarder dollar. Bronfman säljer ut och styckar det anrika kemiföretaget. December 2000: Glaxo och Smithkline och blir världens näst största läkemedelsbolag. Juni 2000: Pfizer köper Warner-Lambert och får därmed tillgång till det kolesterolsänkande medlet Lipitor - världens mest sålda läkemedel. December 1999: Franska Rhone-Poulenc fusioneras med tyska Hoechst och bildar Aventis. April 1999: Svenska Astra slås samman med brittiska Zeneca. December 1996: De schweiziska bolagen Ciba-Geigy och Sandoz går ihop och bildar Novartis.